tisdag 12 mars 2013

Tävlingslydnadskurs tillfälle 2

En vecka går snabbt, alldeles för snabbt om jag får säga min sak, och igår var det dax för tillfälle 2 på tävlingslydnaden på Jönköpings brukshundklubb.
Vi började med att få visa upp våra "läxor" som bestod av att hålla kontakten vid fotkomando med störning och valfritt grundmoment. Fotkomandot gick helt ok men när vi sen kom till grundmomentet, som visades upp för en grupp på 5 personer, tog nerverna övertaget och allt blev pannkaka. Vi valde att visa ligg vid sida men det visade sig att Poppe inte alls var nått sugen på det med all den störningen som fanns och då blev jag frustrerad = låg hund. Ja jisses, jag har mycket att träna på innan jag blir en riktigt bra hundförare till Poppe kan jag säga, det är inte lätt att ha en hund som är så känslig att jag inte kan vara annat än vara på topp för att han ska vara med på noterna när vi tränar. I svaga stunder önskar jag att han var mer tuff och självständig, men då hade det ju inte varit den Poppe jag älskar så mycket SÅ jag väljer att se hans förarvekhet som nått positivt istället. Lösningen är att jag helt enkelt måste hålla mina känslor i bättre schack för att vi ska kunna ha det riktigt trevligt tillsammans när vi tränar, så nu är det bara för mig att kämpa på med min prestationsångest och mina vacklande nerver. ;)

Kursen fortsatte inomhus med teori om stadga och hur man bygger upp uthållighet hos sina hundar inför tävling. Som avslutning fick vi alla visa upp en kedja bestående av tre delmoment som efterföljdes av belöning. Först tänkte jag avstå, pga den otroligt dåliga känslan jag fortfarande hade kvar sen utomhusträningen, men jag tog mitt förnuft tillfånga och körde en kedja bestående av "sitt vid sida m fotkontakt i 5 sek - transport - ställande under gång näsa-nos - transport - start vid inkallning (med medhjälpare som höll i halsbandet på Poppe) - belöning". Även om mina nerver helt klart spelade mig ett spratt med darrande knän och häftig andning så gjorde Poppe allt jag bad honom om helt galant. Han verkar inte alls lika "störd" när man tränar inomhus även om det både är tajtare med plats och hundarna är mer påtagligt nära än när man är ute, kan det vara alla dofter tros? I vilket fall avsutade vi kursen med en härlig känsla och en gott snarkande labrador i bagaget på vägen hem.. det är alltid nått.. :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar